Seatons jaktslott/Hyltenäs kulle

Ruinerna som finns kvar av Seatons jaktslott

George Seaton var en förmögen handlare från Göteborg. Han gillade naturliv fiske och jakt och lät därför 1915 påbörja bygget av jaktslottet. Han hade bland annat tänkt att plantera ut fasaner och det fanns gott om rådjur och hjort i området. Platsen Seatons jakslott eller Hyltenäs kulle är ett naturreservat, högt beläget, 90 meter över havet, med vacker utsikt över en del av Sjuhäradsbygden. Naturen runt om är en blandning av svenska arter och importerade växter och träd. 

Det första man fick börja bygga var den 400 meter långa vägen upp till kullens topp och bara det tog fyra månader. Jaktslottet stod i stort sett klart 1916 och 1917 började man flyttade in.
Spännande gång att krypa igenom om du vågar!
Eftersom ingen hittat ritningarna till huset vet man inte exakt hur stort det var, men uppskattningsvis hade det 35 rum och var i två våningar. Yttermåtten mätte 41x47 meter och det fanns en stor borggård till slottet. Slottet utrustades med de senaste moderniteter som man kunde få på den tiden. Bland annat hade slottet ett eget kraftverk nere vid sjön för att ge slottet elektricitet. Interiören var av finaste sort med många dyra oljetavlor, vackra antika möbler och en stor servis i koppar! (inte så nyttigt kan man tänka...) För att komma ner till sjön fick man ta den 400 trappsteg långa trappan:) Denna såg vi inte när vi var där, men passar kanske bättre sommartid?
Slottet hade också en mycket stor trädgård med både svenska och utländska arter. Flera av de utländska (och svenska så klart) kan man se än idag. (Se bilden på de konstiga kottarna vi hittade.)
Eftersom herr och fru Seaton fick ekonomiska bekymmer blev de tvungna att lämna slottet för en period. Då kunde man under den tiden för 1 krona få en rundvandring i slottet.
1923, klockan fem på morgonen den 17 december utbröt en brand som man tror startade i fru Seatons klädkammare. Elden tros ha spridit sig via en spricka i skorstenspipan från eldstaden och hela slottet brann upp utan att man lyckades rädda något annat än sig själva. Det blev inga rättsliga efterspel av branden.

Mer intressant finns att läsa här!

Området är fint anpassat för utflyktssugna och det finns både bänkar, bord, toaletter och plats att grilla. Även vandringsleder finns i området. En väg går hela vägen upp till toppen av kullen, men när vi var där fick vi gå de sista ca 800 metrarna eftersom det var isgata i ganska brant lutning denna bit. Det gjorde dock inget eftersom vi fick en uppvärmande promenad innan vi skulle sätta oss och fika:)




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sveriges minsta kyrka?

Grottor vid Hunnebergs fot, Västra Tunhem

Utbybergen och Fjällbo ängar