Små och stora turer

Hunneberg är ett platåberg som ligger strax öster om Vänersborg och Trollhättan.  Våra platåberg består som bekant av flera lager olika bergarter (USA kl 3; u rberg, s andsten, a lunskiffer, k alksten, l erskiffer och dia bas) och uppkom genom att diabas välde upp ur sprickor i berggrunden och lade sig över de tidigare bergarterna. På så vis har diabasen skyddat berget från erosion. På västra sidan av Hunneberg ligger Västra Tunhem. Här finns spännande grottor som är rester från brytningen av alunskiffer som skedde mellan 1700-talets senare hälft och fram till 1950-talet. Man bröt alunskiffer för att få fram kalk som behöves för lantbruket samt för att tillverka cement. När arbetet var som störst arbetade 200 man med brytningen. Det var under vinterhalvåret som man med enkla metoder bröt loss alunskiffret och kalkstenen. Under sommarhalvåret gick arbetet ut på att bränna kalkstenen. I området finns även rester av ugnar som användes för bränning av kalken. Kan sten rosta? På

    Kinnekulle är ett av Sveriges platåberg. Naturen är intressant både geologiskt-, historiskt- och faunamässigt sett. Här finns, på relativt liten yta, en otroligt varierad natur med allt ifrån gamla bok- och ekskogar, öppna fält, gammelskogar, ängar med ramslök och murgröna samt hedar med orkidéer. Här finns ett mäktigt stenbrott och storslagen utsikt över Vänern. På och runt Kinnekulle finns gott om vandrings- och promenadleder. Det är lätt att anpassa turen efter de önskemål och möjligheter man har. Lederna är märkta med färger längs vägen och det är relativt lätt att följa ledmarkeringarna, men det är klart en fördel att ha en karta att kunna följa med i. I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om vandring på Kinnekulle mellan Råbäckshamn och Hällekis camping och tillbaka. Nu har vi provat en annan rutt på Kinnekulle som jag gärna vill berätta och tipsa om. I helgen vandrade vi från Hällekis ner mot Medelplana, upp över Kinnekulletoppen och ner mot Hällekis igen. För